Blogginlägg B: Etik i medierna

I december 2008 mördades en 26-årig homosexuell man i Malmö. Två misstänkta män greps och det visade sig ganska snart att den ena mannen hade en religiös blogg med extrema åsikter i moralfrågor. Detta ställde tidningarna inför ett svårt beslut: hur mycket skulle man berätta om de misstänkta männens bakgrund? Olika medier gjorde olika val. Vissa tidningar valde att publicera allt, inklusive utdrag från bloggen medan andra helt utelämnade den informationen.

Min åsikt är att all relevant information ska framhävas för att inte ge en falsk bild av personen/händelsen. Det är då viktigt att båda sidorna återges för att bilda ett korrekt portätt av personen i fråga. Då en stor del av gärningsmannens liv speglades av bloggen anser jag att den informationen bör vara med.  Inte med vinkeln som en motivbild utan enbart som konkret fakta. Däremot är det fel att publicera ingående citat från bloggen då detta kan användas för att identifiera den misstänkta gärningsmannen.

Däremot anser jag att det är fel att offentliggöra en person med namn innan det finns belägg. Brottslingar ska dömas av vårt rättssystem och inte av media.  I Spelregler för press, radio och tv står det: ”Tänk på att en person, misstänkt för brott, i lagens mening alltid betraktas som oskyldig om fällande dom inte föreligger.” Är det då rätt mot offret och dess anhöriga att hängas ut i media när det finns en dom? Var det ett ytterligare straff för Joseph Fritzl att offentliggöras i hela världen eller var det omoraliskt mot hans familj? 

Blogginlägg A: Nyhetsvärdering

Tidigt på morgonen den 13 september kunde du läsa i Dagens Nyheter om hur ett flertal personer skadats i en tågolycka. Totalt fick arton personer föras till sjukhus när ett X2000-tåg från Stockholm mot Malmö på söndagskvällen kolliderade med ett arbetsfordon i Östergötland. Olyckan uppmärksammades inte bara av DN utan av den största delen av våra nyhetsmedier. Bengt Johansson beskriver i sin rapport ”vid nyhetsdesken” att för en händelse ska kunna bli en nyhet måste den till att börja med bedömas utifrån två kriterier. Intresserar den publiken eller anser man att människor bör få ta del av den. Ovanstående nyhet anser jag uppfylla de båda bedömningsgrunderna. Intresset finns där och målgruppen bör även få ta del av nyheten då stora delar av tågtrafiken runt om i landet berörs av händelsen.

Nyheten följer dessutom flera av de klassiska kriterierna som Björn Häger beskriver i sin bok ”En grundbok i journalistik”. Händelsen är av stor vikt då det i Sverige är ett stort skadeantal vid en olycka. Många berörs då majoriteten av oss svenskar åker tåg. Det är ingen normal händelse i den form att händelsen avviker från vardagens tågtrafik. Händelsen är nära i tid och rum och många kan identifiera sig med offren.

NWT:s vinkling en dag senare är att föraren av den grävmaskin som fanns på spåret vid tågolyckan är hemmahörande i Säffle. I och med detta kommer nyheten ännu närmare den tilltänkta målgruppen som är den värmländska publiken.

Onsdagen den 15 september väcker ett flertal medier nyheten om gruvolyckan i Chile till liv. Rubriken lyder ”Hopp till de instängda gruvarbetarna”. De 33 gruvarbetarna som sitter instängda 700 meter under jorden i Chile fick något att fira, när en av männen fick en dotter. Nyheten uppfyller inte kriteriet nytt men till stor del närhet då vi alla är mänskliga och kan identifiera oss med de instängda offren. Ett flertal familjer runt om i världen har familjemedlemmar som arbetar på liknande arbetsplatser som gruvarbetarna. Det är ingen normal händelse att en man instängd i en gruva blir far. Nyheten är väldigt lättbegriplig med en illustration som i ord beskriver händelsen. Dessutom är den inom ramen för det förväntade då vi alla redan känner till händelsen.