I december 2008 mördades en 26-årig homosexuell man i Malmö. Två misstänkta män greps och det visade sig ganska snart att den ena mannen hade en religiös blogg med extrema åsikter i moralfrågor. Detta ställde tidningarna inför ett svårt beslut: hur mycket skulle man berätta om de misstänkta männens bakgrund? Olika medier gjorde olika val. Vissa tidningar valde att publicera allt, inklusive utdrag från bloggen medan andra helt utelämnade den informationen.
Min åsikt är att all relevant information ska framhävas för att inte ge en falsk bild av personen/händelsen. Det är då viktigt att båda sidorna återges för att bilda ett korrekt portätt av personen i fråga. Då en stor del av gärningsmannens liv speglades av bloggen anser jag att den informationen bör vara med. Inte med vinkeln som en motivbild utan enbart som konkret fakta. Däremot är det fel att publicera ingående citat från bloggen då detta kan användas för att identifiera den misstänkta gärningsmannen.
Däremot anser jag att det är fel att offentliggöra en person med namn innan det finns belägg. Brottslingar ska dömas av vårt rättssystem och inte av media. I Spelregler för press, radio och tv står det: ”Tänk på att en person, misstänkt för brott, i lagens mening alltid betraktas som oskyldig om fällande dom inte föreligger.” Är det då rätt mot offret och dess anhöriga att hängas ut i media när det finns en dom? Var det ett ytterligare straff för Joseph Fritzl att offentliggöras i hela världen eller var det omoraliskt mot hans familj?
Du har rätt i det du skriver ”Det är då viktigt att båda sidorna återges för att bilda ett korrekt porträtt av personen i fråga”. Jag tror dock att det är jakten på tittare eller läsare som styr vad de väljer att publicera. Om man ifrågasätter ett av dessa medier så kan de nog alltid förklara sig med att det var relevant för nyheten. Svaret borde dock vara att det var relevant för vinklingen av nyheten.
SvaraRadera/Karolina Johansson
Pengar, pengar, pengar.
SvaraRaderaAtt en tidning i det här fallet väljer att gå ut med uppgifter som man ännu inte vet om de är relevanta är ju för att storyn blir bättre, ur lösnummerperspektiv. Man vet ju inte ens om det är rätt gärningsman.
Du skriver att all relevant information ska framhävas, men du skriver även att det är fel att offentliggöra en person med namn innan det finns belägg.
Och det är väl den gränsen som är svår att dra, gränsen mellan hur mycket av allt som är relevant som går att berätta innan det blir för lätt att identifiera personen i fråga.
Håller med dig i din åsikt att det är fel att publicera citat från bloggen. Om bloggen fortfarande var i gång efter publiceringen kunde tidningen lika gärna skriva namnet på den misstänkte direkt.
Frågan är hur lätt det blir att identifiera den misstänkte när informationen om bloggens existens och dess inriktning kommer ut...
/Robin Sonesson
Ja du, Fritzl fallet är ju intressant att prata mer om. Vad jag förstod så fick hela familjen vistas på mentalsjukhus för att undkomma media och press. Som om de inte har nog att bearbeta.
SvaraRaderaEnligt mig så är det ett straff för familjen att media har uppvakta detta fall så hårt. De potentiella små chanser som fanns för resten av familjen att i framtiden, efter bearbetning, kunna leva någon form av normalt liv känns ju eliminerat.
Frågan är ju också vad som gör att vi, konsumenterna, vill gotta oss i detta och vältra oss i denna tragedi? Vad är nyttan?
Till sist, fadern, blev det ett straff för honom... han ska avtjäna livstidsfängelse så jag vet inte om det kan sägas vara ett ytterligare straff att han offentliggjordes i pressen men för familjen så tror jag att det är ytterligare en tragedi.
/Peter Mattsson
Jag håller med föregående talare att man ofta kan ifrågasätta "nyttan" med publiceringar liknande de i Fritzl-fallet. Vad är nyttan med att läsa långsökta detaljer och utdragna historier som egentligen inte är relevanta för fallet, mer än för att stilla vår nyfikenhet. Och är nyfikenhet skäl nog för att publicera sådana typer av artiklar? Som många andra har diskuterat, så är begreppet "allmänintresse" svårdefinierat och väldigt brett, till och med subjektivt. Jag tror att många tidningar ser sådana här tragedier som möjligheter att mjölka så mycket pengar som möjligt genom att sälja lösnummer, vilket varken känns etiskt riktigt eller försvarbart.
SvaraRadera